I ett ödesmättat collage möter vi i “My Own Fukase” en cineastisk blandning av rörelse, projektioner, film, dova ljus, drone och öronbedövande klagosång. Människor fascineras av det groteska, vi trycker hårt på blåmärken trots att det gör ont. Vi äcklas av doften av förruttnelse samtidigt som vi attraheras av den. Hur kommer det sig?

Det interdisciplinära verket är ett samarbete mellan koreograf Maria Naidu, tonsättare Kent Olofsson, visual designer Tomas Romlöv och ljusdesigner Imre Zsibrik.

Den konstnärliga processen är inspirerad av den japanske fotografen Masahisa Fukases (1934-2012) komplexa konstnärskap. Fukase behandlade i sitt arbete; kärlek, förlust, ensamhet, förtvivlan, självdestruktion och dödlighet i olika nivåer av djup och abstraktion, på ett rått, tvångsmässigt ibland komiskt och känslosamt vis. “My Own Fukase” undersöker och tar avstamp i dessa teman genom storskalig, polyfon koreografi- och ljud-komposition, skapade för en enda levande kropp/röst.